lördag 16 augusti 2008

Hoppas, fast är man en dålig människa då?

Kan man önska att någon får somna in eller är man elak/dålig människa då?
När nån har lidit mer än man anar och den bara blir sämre och sämre då kan det väl få vara skönt om allt bara tog slut.
Så lidandet tar slut, för båda parter.
Han har fått träffa sina barnbarns barn och han har levt ett långt och innehållsrikt liv.
Det han lever nu kan man nästan inte kalla för ett värdigt liv.
Inte när han har såna problem som han har.
Han kommer bli fruktansvärt saknad men då kommer man börja minnas dom fina stunderna.
Den härliga humorn (som han fortfarande har kvar).
Lukten av inredningen i Saaben man fick skjuss hem i.
Allt sånt där som man vill minnas och inte som nu.
Slem, hosta, mager, slang i näsan och grått...

Inga kommentarer: