Jag funderade allvarligt på om jag skulle sluta skriva. Det började kännas lite som ett tvång och det ska det ju absolut inte göra.
Sitter just nu och msnar med två olika personer OCH försöker skriva. Det måste ju vara en utmaning också. ;-)
I morgon bär det av med tåget till den stora staden Stockholm. Känns lite pirrigt. Jag vet inte varför men det är ju lite skillnad på Köping och Stockholm. Storleksmässigt iallafall.
Pixie och jag har verkligen hittat våran egna lunk. Det går så jävla smidigt nu så jag blir nästan rädd. Det är alltid nåt som skiter sig fullständigt när det går så här för bra. Längtar inte, som vanligt, tills M kommer hem. Han kan gärna få jobba lite längre. Men jag kan ju inte vara så självisk.
Har försökt trappa ner på amningen också. Jag vet inte om det fungerar ännu. Har ju inte så mycket erfarenhet av just det här. Men jag tycker att hon sover mycket bättre.
Jag tror hon saknar det lite också för det är mycket letande efter godsakerna när John Blund är på ingång eller Olyckan har varit och hälsat på.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar