Små funderingar om stora frågor.

Såg nyss ett program där dom diskuterade abortfrågan.
Har aldrig gjort nån och jag hoppas jag inte hamnar i den situationen att jag måste göra en.
Och om jag gör det känns det tryggt att jag kan få välja att göra en.
Jag fattar inte riktigt hur vissa människor tänker ibland.
Visst har var och en rätt till sin egen åsikt.
Det respekterar jag.
Jag förstår bara inte hur man kan tänka så.
Till exempel hur man kan vara emot abort om en kvinna/tjej/barn har råkat ut för ett övergrepp, en våldäkt eller liknande?
Det är för mig helt främmande.
För det första måste ju kvinnan/tjejen/barnet själv kunna få välja vad hon vill göra.
Det är ju inte dom bästa förutsättningar om mamman hatar sitt barn innan det är fött.
Och för det andra ska det ju som vanligt vara upp till var och en vad man vill göra med sin kropp.
Och då kommer vi ju in på våldtäkt.
Jag personligen tror inte att det finns en enda kvinna i hela världen som skulle vilja bli våldtagen.
Möjligtvis som en fetisch och bakom fyra väggar med någon man litar på.
Men annars så tror jag dom flesta svara nej.
Hur i hela helvete kan man tänka något annat?!
Att någon av det kvinnliga könet går ner för gatan och har satt på sig en extra kort kjol för i kväll grabbar, då vill jag bli brutalt påsatt av en främling.
Jojomänsan, det vill jag och även om jag skriker, kläser och gör motstånd så vill jag så hemskt gärna att du beter dig som ett förbannat svin.
Ja, så är det nog.
Troligt!
Ja just ja!
Hon ska ju gärna ha tagit ett glas för mycket för då är det helt lagligt att penetrera stackars oskyldiga människor.
Det tycker iallafall gamla domare som inget hellre vill än att smyga tillbaka till datorn och kolla in knappt könsmogna små pojkar från nåt asiatiskt land.
Nej då.
Jag ska sluta fördoma och ställa till.
Aborter var det ja.
I dom flesta länder där kvinnor dör av olagliga aborter har MÄNNEN betsämmt att det är olagligt.
Det är MÄNNEN som tycker att det är fel av kvinnan att bli med barn.
Sist jag hade sexualupplysning så var man tvungen att vara mint två för att tillverka ett barn. Och av olika kön.
En kvinna och en MAN!
Det talas ingenting om att det är en man inblandad i det hela.
Usch, nu känner jag att jag blir lite manshatiskt men om jag vore karl skulle jag skämmas.
Inte för min egen del utan för alla dom svin som tror att kvinnan är en ägodel som man kan göra sönder, slita och slänga med, lite hur man vill.
Så, nu har jag funderat klart kring det här.