Jaha! Det var det!

Jag ammade för sista gången igår klockan 14.00.
Jag visste inte ens att det var sista gången men så blev det.
Känns förvirrande, vedmodigt och lite skönt.
Nu kan ju andra lägga henne, ta hand om henne och trösta henne.
Klart att dom kan ha gjort det innan också men inte riktigt som mamma.
Men det är fortfarande en lite bit kvar.
Idag var det skönt för då var jag hos min syster och då kunde hon ta över och vilseleda lite.
När behovet, suget och längtan efter det där goda, mysig blev för stark.
Men jag har kommit på att det går mycket lättare att använda en tshirt eller liknande när man lägger henne.
För hon vill gärna dit och leta och får absolut ingen ro förren hon hittar det hon söker.
Jaha, då kan man även börja smaka lite alkohol igen då.
Är gravt nervös inför det.
Har hört en massa skräckhistorier om däckade mammaor i fyllecell och allt möjligt.
Men, men, jag får väl prova.
Ska förresten på kryssning i slutet av december.
Ska bli jättekonstigt.
Det längsta jag varit utan Pixie är två timmar hos frisören.
Nu ska jag liksom vara borta i mer än ett dygn.
Men det kommer att gå jättebra.
Det är jag inte så orolig över.
Jag är mer orolig för mig själv.