Garnnystehjärna

Allt ligger lite huller om buller i mitt huvud idag tror jag. Känns som jag skulle vilja reda ut allt så jag kan börja sticka men jag vet inte om jag vill.
Jag vet inte om jag ska säga det här men....Jag vill inte ha ett jobb. Jag vill inte vara uppbunden av förhoppningsvis regelbunda tider där jag MÅSTE vara.
Jag vill inte. Men så får man inte säga.

Man ska vet när man börjar skolan vad man vill bli. Man ska redan då börja sträva mot målet som till exempel brnadman, politiker eller konstnär.
Jag har aldrig vetat vad jag velat bl. Jo, ett tag var jag väldigt mycket inne på att bli delfinskötare men det var väl mest en önskedröm som dom flesta har när dom är små.
Nej, att inte vilja ha ett jobb känns som det är tabu och någonting man inte talar högt om.

Fast jag vill inte vara en slacker heller. Jag vill inte bara gå hemma och inte göra någonting. Jag vill skriva, rita, pyssla, laga mat, fotografera, baka massor av kakor och tårtor. Jag vill bygga lego, pussla, sy kläder, utveckla gröna fingrar och inreda.
Jag vill inte vara tvungen att ställa mig i ledet och försöka skapa något slags land som är bättre att bo i. Jag tycker redan att det är ett ganska bra land att bo i. Hade det varit en utopi så skulle nog folk börja dö av tristess istället. Vad ska man klaga på då? Vad ska man sträva efter så?
Plus att klimatförändringarna inte bara är ett klimathot. Det är även ett nationellt hot mot den lilla mänskliga kontakt man får i det här bistra underbara landet. Vad ska man börja en konversation med då? Vad ska man börja tala med främlingar om när det perkefta vädret jämt finns?

Jag vill inte bidra med någonting.
Jag vill inte vara vuxen och tala politik.
Jag vill inte gå på fackmöten.
Jag vill inte stämpla in.
Jag vill inte gå på firmafester.
Jag vill inte gå på parmiddagar med Chefen plus en.
Jag vill inte att mitt barn ska behöva spendera 8 timmar om dagen på dagis.
Jag vill inte börja nedräkningen till pesionen.
Jag vill inte känna mig som en parasit på samhället längre.
Jag VILL komma på den ultimata idén som gör att jag slipper allt det här.