Sämre....

Idag har jag varit på ett jävulskt pissigt humör. Den enda gången jag var glad, och till och med trallade en vända, var när jag var ute och cyklade. Ja, lite när jag tränade också men det är så himla fiffigt då för man tänker inte på någonting när man väl sitter och svettas som en dåre i yllevantar i en bastu. Hjärnan är tom. Sinnet är tomt. Jaja, utsvävningarna kan vi ta på meditations-torsdag.
Jag vet nog vart humöret kommer ifrån också. Igår när jag skulle göra den sista tvagningen innan sänggåendet så upptäckte jag att M helt sonika hade städat både handfatet och skitstolen. På eget bevåg.
Normalt skulle man säkert blir glad för en sådan sak och tycka att det var en bra gärning så slapp man gör det själv. Men jag blev tvärtom.
Det känns som jag överhuvudtaget inte har något privatliv kvar. Inte ens min egen skit får jag ta reda på längre. Det ska städas och dammas och suckas över att soporna har stått en dag för länge så det börjat vätska sig i botten på papperskorgen och en härlig odör har utvecklats.
Vad fan!! Mitt hem! Mitt kök! Min skit att ta reda på!
Jag hoppas för min egen skull att jag inte börjar dra upp en massa sånt här när vi dra på crusingen på lördag. Det skulle lägga lite lock på stämnningn tror jag.

Förresten så hittade jag ett gammalt kassettband här om dagen. Det blir inte av att man spelar dom längre. Men när PK-radion blir allt för odräglig och man inte hittar skivan man tänkte lyssna på är det bara att sträcka ner handen i blandbandskassen och fiska upp nåt läckert.
Den här gången blev det Björn Rosenström.
Men vad fan tänker säkert många. Den skiten kan man väl inte lyssna på. Nej, men minnena som viss musik framkallar är oslagbar. Man kommer ihåg Var, När och Hur. Just Björn lyssnade vi på hos Micke en hel sommar som även fylldes med dåligt hemkört, ljummen apelsinjos och svartsjuka. Jag har inte kunnat dricka jos och hemkört sen den sommaren. Det blev liksom lite överfullt i den bägaren.
Och tame tusan om man inte kan varenda text utantill också.

Jaja.....sen då. Längtar lite tills på lördag. Hoppas det blir trevligt folk med i bilen. Jag kommer nog bara att njuta av få vara ute och göra nåt.
Sen har jag ju bjudit över S på Sator. Hoppas det löser sig till det bästa också. Lite nervös är jag nog allt. Vet inte om jag ska berätta för M eller inte.
Jag gör nog det och sen får han ta det som han vill.
Vi sitter ju inte ihop förrutom genom P.

Mitt liv är ju trots allt bara mitt liv.