Ibland kommer jag ihåg att gå in och titta på vulkanen Eyjafjallajökull. Den bilden över vulkanen och det lilla huset i mitten slår an en fridfull sträng i mig. Jag känner mig kär i just den bilden för att den är så vacker.
Det är skönt att det är två lediga dagar nu. Känns verkligen som det behövs. Både för mig och för Plutten. Hon har så mycket vilja i henne för tillfället att hon inte vet varför hon gråter ibland.
Det är fortfarande det mest irriterande ljudet som finns i hela världen. Gnällgråten. Men jag försöker varje gång att räkna till tio (tusen) och fråga varför. Ibland vet hon varför men det händer många gånger att hon inte ens vet själv varför hon sitter och spelar dödsmetall på mina sköra tålamodssträngar. För det kan inte vara lätt att ha så mycket frustration i kroppen så man bara måste gråtgnälla lite (mycket, väldigt mycket).
Vi ska hoppa in i våran bubbla när jag hämtar henne. Inte tänka på politik, uppsatser, dagis, dåligt samvete, otäcka monster eller andra onödiga saker. Bara vara.
Få se om det blir någon öl i morgon med MM. Det skulle vara väldigt trevligt för det var längesen. Och man behöver inte kaossupa ner sig totalt och däcka innan elva. Man kan, har jag hört iallafall, ta det lugnt och bara vara också. S är med största sannolikhet med också. Hoppas att L och P också finner nöjet i att umgås. J också men jag vet att h*n har andra planer i helgen. Men med h*n vet man aldrig.
Ska finslipa uppsatsen och sen låta den vara klar. Bära eller brista.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar