Kuckelimuckmedicin

Redan har jag hört ordet handsprit två gånger idag och tänker nej inte nu igen. Jag har aldrig använt handsprit och kommer förmodligen aldrig att använda det heller. Jag trivs så bra med mina egna bacillusker. För någon dag sedan satt en Vetapåare i tv och förklarade att under den värsta handspritsorigen i under svinflunsatiderna så minskade vanliga förkylningar drastiskt. Bra, tänkte jag och övervägde för ett ögonblick att kanske joina handspritsgänget. Men så sa han i nästa andetag att dom resistenta bacillerna har ökat oroväckande. Jaha, där förlorade tvålainhändernagänget en medlem.
Jag använder såpa som diskmedel och allrengörning. Naturens egna tvättmedel.
Ungen är aldrig tvättad med tvål. Schampoo användes under tid för att hålla schak i en envis skorv men inte nu längre.
Ofta glömmer vi bort att tvätta händerna innan vi äter.
Och peppar, peppar, peppar så har vi lyckats undvika magsjuka i tre år.
Jag vet att det kommer en dag när vi hulkar i kapp men den dagen den oerhörda sorgen. Jag skulle hellre offra en tå än att vara magsjuk.

Det finns nog ingen större poäng med detta inlägget.

Det blev även ett utbrott i morse också. Barnet mitt gjorde mig dessutom mållös mitt i en harang av svordomar och diverse skällighet. Jag frågade om hon tyckte det var kul när vi var så arga på varandra och hon nickade. Inte en gång utan tre gånger.
Ju mer jag tänkte på det desto mer kanske jag förstår varför. Istället för att känna sig frustrerad över att inte veta vad man känner är det skönare att ha en ordentlig känsla att gå på. Istället för att bara gnälla lite allmänt så kan hon vara riktigt ledsen eller riktigt arg.
Fast jag vet inte om det är så. Det enda jag vet är att det själv så fruktansvärt mycket energi, tålamod och samvete.
Jag borde ha en skylt på dörren där det står Här bor världens sämsta morsa.

Jag vet inte om det är för att jag fortfarande är lite bakis men jag orkar inte leva med mig själv längre. Jag är arg och irriterad för att jag inte klarar av enkla uppgifter som att ställa in disken eller läsa en där boken jag måste läsa för att klara kursen och för att få studiemedel för att kunna klara av att köpa diskmedel så jag kan diska disken som växer högre och högre.

Ibland önskar jag nästan att jag trodde på Gud eller Jesus, Muhammed eller varför inte Buddha. Någon högre makt som jag har fått för mig hjälper människor i sitt sökande efter målet med livet. Det är svårt att inse att man aldrig kommer att få hjälp av någon av dessa herrar utan måste hitta det själv.
Det är väl det där självplågeriet som jag är så van med.

Jag funderar på att hoppa av en utav kurserna. Så att jag kan lägga allt mitt fokus på att klara iallafall en kurs till hundra procent. Men vi får se.