Bebisplåster.

Idag har Pixie varit som ett plåster på mig. Man ska kunna lägga henne på filten & sitta brevid så brukar hon leka på bra själv men idag skulle hon absolut sitta i knät.
Sen blev hon arg & sur för att inte jag orkade underhålla henne hela tiden, men man blir ganska trött av att underhålla en 6-månaders bebis i 5 timmar.
Tror inte hon förstod det.
Inte ens på skötbordet kunde hon ligga utan att börja gråta krokodiltårar så man har fått pissa sanbbt som blixten.
Till slut tar tålamodet slut också & man börjar skälla på henne men det hjälper ju inte. Det blir ju som att hälla bensin på eld så man får snällt sätta sig ner & räkna till tio kanske tusen gånger. & då överdriver jag inte.

En helt annan sak. Träffade en beknat på affärn idag som inte hade träffat Pixie förut.
Ordagrant: -Är det en kille? Jag såg inget rosa så jag antog att det var en kille.
Fan, vad jag blir trött. Hon hade på sig en vit body & vita byxor. Inte ens en gnutt blått, som är en "killfärg"! Varför kan man inte få klä sitt barn lite tufft (& som man själv vill) så länge man kan? Snart kommer det säkert krylla av små rosa tankar & prinsessor i den stackars lilla hjärnan. Jag ser ju bara på min lillesyrra som är sju år. Det finns det ju inget annat i huvudet än just såna saker.
Om Pixie nånsin får en lillebror ska jag fanimig BARA klä honom i rosa tyll kläder. Moohahaha..........

I morgon är det crusing i staden. Hoppas dom kör lite på dagen så man hinner se nåt.
Önskar lite att jag fick sitta i nån bil & dricka lite öl.
Nästa år kanske.......