Den människan som förtjände en utskällning minst i hela världen fick det i morse. Jag blev så fruktansvärt frustrerad över att hon vägrade ha hjälmen på sig, vi skulle premiärcykla till dagis, att jag blev rädd för mig själv.
Kände hur ilskan fullkomligt kokade över. Nästan. Fy fan vad jag måste ha dämt upp en massa skit. Jag skulle verkligen behöva göra någonting åt det. Bygga ett hus, gräva upp et gärde, spränga ett berg, mala cement eller bara springa ett Vasalopp eller två.
Jag är nog inte gjord för att sitta still och bara använda hjärnan. Jag måste få arbeta med kroppen för att må bra. Det finns inget mer tillfredsställnade än att ha jobbat som en galning en hel dag. Skitat ner sig kopiöst men resultatet är skinande rent.
Det blev alltså ingen cykeltur i morse. Istället en väldigt tyst promenad i rask takt.
Idag ska jag komplitera en uppgift.
Försöka ta reda på hur nästa kurs fungerar.
Eventuellt anmäla kursen till CSN.
örsöka få iväg ett mail till studera.nu och be dom radera alla gamla ansökningarna jag har där så jag kan söka nya till sommaren.
D vill ha sällskap ikväll för S ska iväg på tjejmiddag. M vill ut och glida i det fina vädret. Jag vill bara gå och lägga mig och sova och glo på film.
Jag hatar det här förbannade vädret också. Jag är konstant trött för att det inte har regnat på två månader.
På måndag ska jag till Apoteket och inhandla mer salva och allergitabletter. Värt att pröva iallafall.
Usch vilket dåligt samvete jag har över i morse.
Världens sämsta mamma säger Hej Då.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar