SaKeR mAn TäNkEr....

Man ska vara tacksam för det man har. Det hör man lite då och då. Speciellt när det sker olyckor och katastrofer.
Jag är verkligen tacksam för det jag har. Jag behöver inte bli påmind om det i tid och otid.

Det finns alltid de som har det värre. Men dom som inte kan ha det värre? Vad säger dom? Efter regn kommer sol? Nä, jag tror inte det.
Det finns alltid saker som till en början ser klarblå ut men ju närmare det kommer desstå mer ser man vad skit det är på ytan.
Men ska man då sitta i sitt hörn, nöjd med precis allt och tycka att man har det bra? Ska man inte möta allt det onda som kommer så man mår ännu bättre efteråt?
Om man är nöjd? Dör man då? Är liksom livet klart då? Är det därför vi hela tiden strävar efter ett bättre jobb, bättre ekonomi, bättre barn, bättre boende, bättre sexliv, bättre kärlek?
Eller är det under strävan efter allt detta som man dör? Om man struntar i allt detta som ska ge en lycka och låser in den lyckan man har, i hjärtat. Suger lite på den ibland. Känner lite på den ibland och låter någon få glutta lite på det ibland. Vore inte det bättre?

När man vuxit upp och vet vem man är känns det som om grunden är klar. Betongen har stelnat och stommen kan börja pyntas. Min är för tillfället insmetat med en massa bitterhet som inte vill torka. Önskar att någon kommer och målar över det snart men jag har inte bråttom.

Man kommer aldrig att förstå. Stellan Skarsgård svarade på frågan om han tror på Gud med att det kändes fjuttigt att allting det här stora, underbara, oförklaringa ska förklaras ner till en gubbe som dog för 2000 år sedan.
Bra sagt och tänkt tycker jag. Men jag förstår om man blir hjälpt av och vill tro på Gud, Jesus och hela sagoboken. Jag förstår och respekterar.
Precis som att jag aldrig skulle komma på tanken att se ner på folk som äter kött. Bara för att jag har valt bort det betyder det inte att jag har rätt att sitta och pracka på min åsikter vid middagsbordet och se äcklad ut.
Samma respekt önskar jag att köttätande människor kunde ge en tillbaka.
-Varför äter inte du kött?
-För det känns som om jag skulle kunna äta min egen bror. Man vet ju aldrig vad det är för kött man äter om man inte har slaktat det själv. Jag hoppas att jag förstör miljön mindre. Jag gillar att bara äta grönt, då inte BARA sallad, morot och gurka. -Varför äter du kött?
-För att det är gott.
Fördomar, jag VET!
En stor skillnad på folk som inte ta reda på vad dom äter och ännu värre, folk som plågar sina djur innan dom äter dom.

En helt annan sak som jag grubblade lite på. Varför är det så fruktansvärt oacceptabelt att mammor inte få kröka på helgen?
Det är inte en enda människa som ens höjer på ögonbrynet när Pappa kommer hem och knäpper sig fredagsölen. En, två, tio och somnar framför Så ska det låta.
Men om Mamma hade gjort exakt likadant när hon hade kommit hem från jobbet så hade säkert Soc blivit inblandat. Grannarna skulle börja tissla och tassla. Hon skulle få stämpeln Dålig Mamma och man skulle tänka: -Stackars barn!
Inget påhopp. Bara en stilla undran hur det har blivit så? Sitter det kvar sen femitiotalet när de flesta kvinnor stannade hemma och tog hand om hem och barn?
Jag säger ju inte att varenda Mamma nu ska börja supa ner sig varenda helg men borde inte någon annan reagera?

Nu sitter jag och babblar gravt i nattmössan känner jag.
Få se hur det låter i morgon när jag läser det och min hjärna inte sover.
Tills dess.....God Natt!