Ja, samsovning har sina negativa sidor också. Det är inte bara mysigt utan man kan vakna i dom mest konstigaste ställningarna. Men det värsta är att man vaknar så efter ett bra tag. Det är inte så att kroppen säger till på en gång att man ligger obekvämt. Nä, den väntar tills man är ledbruten som en gammal sjöman och inte kan gå normalt. Det skulle kunna gå att lösa med en säng i P:s rum men nä...... Inte än. Det är ju inte alla dagar som ryggen är knas. Vi får fortfarande plats bägge två i våran stora säng så varför inte. Men jag önskar att jag hade någon snäll själ som kunde räta ut min ryggrad som har slagit knut på sig själv.
Just nu lyssnar jag på ett gammalt Beach Boys kassettband som verkligen har sett bättre dagar. Men det är ändå bättre än att lyssna på radion för antennen har börjat muckat och vill absolut inte att jag ska få kontakt med radiosignalerna. Jag har fortfarande kvar min första stereo som jag och syrran fick tillsammans när vi var runt tio-elva år. Även den har sett bättre dagar men den fungerar fortfarande utmärkt att spela musik på. Så.....nä, jag tänker inte lägga ut massa pengar på en ny. Kanske om jag hittar någon bättre begagnad.
Vi bakade bullar till kalaset igår och det fungerade hur bra som helst. Fan, det är så skönt med sån där dagar när allting bara flyter och man går och lägger sig skönt utmattad men utan ett enda bråk eller tjafs. jag har börjat låtit P somna lite av sig själv. Inte så mycket inblnadning av mig och det fungerar förvånansvärt bra. Man kanske behöver säga till en, två gånger men lite Simpson och ögonen brukar bli tunga som stenbumlingar.
Nu ska jag egentligen sätta igång och läsa massor av studielitteratur men jag var iväg till Västerås igår och inhandlade mer pärlor så känner jag mig rätt så kommer jag fortsätt med pärlplattorna istället. Fan, vilken fruktansvärt bra karaktär man har!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar