Less, trött, förbannad & bitter....

Jag vill bara skrika åt honom att lämna oss ifred. Så känns det idag. Jag inte ha någonting överhuvudtaget att göra med honom. Det är en sån dag idag. Jag vill inte att han ska vara pappa till mitt barn. Jag vill ha vårat barn för mig själv. Att vara pappa när det passar och skita i resten. Att äta kakan men samtidigt ha den kvar. Vad fan! Varför ska jag dra ett sånt jävla tungt lass hela jävla tiden?! Varför inser han inte bara att han är dum i huvudet?! Nä, jag måste svälja och acceptera att det är så här och jag kan inte göra ett skit åt det. Jag är en bitterfitta som borde skaffa sig ett liv om jag klagar och börjar ställa krav. Nu förstår jag verkligen uttrycket Det är som att baka huvudet mot en vägg. Jag får aldrig höra att jag är duktig eller att jag gör ett bra jobb som tar hand om hans dotter. Jag är dessutom en jäkla slösmaja som inte kan kontrollera pengar överhuvudtaget. Han är inte tre år och ska inte behöva uppfostra honom. Alla har rätt till ett liv men att inte ta sitt ansvar är väl någonting helt annat? FAN! Hoppas jag slipper träffa honom idag. Jävla egoist!
Idag ska jag åka och handla apelsiner, nejlikor och röda band med P. Sen ska vi göra julapelsiner och hänga upp.
Igår runt tio så kom kusinerna över och idag vid nio åkte vi till dagis. Vi var alltså 6 personer i våran lägenhet större delen av dagen. Plus att barnen vaknade vid fem och tyckte det var dags att gå upp. Lagom mosig i huvudet.....