Trassligare än ett släktträd i Hollywood

Så känns mitt liv just nu. Ångest över att jag måste ringa ett viktigt samtal imorgon, som jag har skjutit upp i det längsta men nu går det inte längre.
Måste svälja stoltheten och erkänna att jag behöver få lite hjälp. Man kan inte leva på sitt X, luft och vatten.
Hade jag nu diskuterat med M om hela situationen hade det kanske varit annorlunda men jag kan ju inte få någonting ogjort. Eller gjort i efterhand snarare.
Jag känner mig som en parasit och min självständighet är körd i botten. Jag vet att det kommer kännas bättre imorgon, efter jag har ringt, men det hjälper ju inte nu.

Igår var vi iallafall ute på en tolvtimmarsutflykt. Vi åkte iväg och besökte Furuviks Parken utanför Gävle. Det var jag, P, M, Mor & Lillasyster. Det var skönt att det inte bara var vi tre. Allting gick verkligen smidigt.
P störtgrinade i tre sekunder vid två tillfällen. När vi skulle kliva av Lilla Berg & Dalbanan och när hon var tvungen att sluta åka rutschekana utanför Max på hemvägen. Annars var hon glad och helt underbar.

Vi hade tagit med oss matsäck så vi behövde inte stå i kö för att handla mat. Men det var väl den enda kön vi slapp. Det var otroligt mycket människor. Iallafall vid karusellavdelningen.
Så vi åkte bara en och sen pustade vi oss därifrån snabbt som ögat.
På hemvägen missade vi en avfart så det blev en lite längre hemfärd men ingenting som störde.

Så, vad mer har hänt? Nä, ingenting speciellt.
M och P åkte iväg till Farmor och käkade. Jag hann nästan läsa ut hela boken. Har bara lite kvar. men jag upptäckte til min fasa att det där är ingen bok man kan sträckläsa bara för att hinna. Det var inte mycket som fastnade och jag tvivlar på att jag bara behöver läsa den en gång.

Imorgon fyller Lillkusinen ett år. Och jag har inte införskaffat den obligatoriska presenten ännu. Egentligen skulle det nog räcka med blandade fruktbitar i en skål för att själv födelsedagsbarnet ska vara nöjd men det kan ju verka lite sniket.

M har tydligen åkt på festival. Man har ju en rak och bra kommunikation med varandra när man får reda på vad den andre ska göra genom statusuppdateringarna på FB.

Det är sista veckan på P:s semester nästa vecka. Hoppas det hinner lösa sig lite mer ekonomiskt tills dess.
Jävla skit och alla svordomar i världen vad dom där jäkla papperslapparna ska styra så förbannat mycket! Nä, gå tillbaka till byteshandel och jag är faktiskt ganska rik.
En knippe utmärkta morötter, ett kilo färsk potatis och lite rödbetor mot en månadshyra?
Lätt som en plätt!