xxxx

En stor nackdel att ha huvudansvaret över ett barn är att man måste vara den som sätter regler, bestämmer, skäller, gormar, ryter, gnäller, svär, hotar, övertalar, förbannar, stressar och bråkar hela tiden. Klart att man kan vara den Snälla Polisen också men nu känns det som om Den Elaka Polisens uniform börjar växa fast. Vill så gärna vara den som är glad, påhittig, uppmuntrande, tillfreds, rolig, kramig, pussig, snäll, uppmuntrande, flamsig, cool, och utvilad.
Det känns som NEJ-batongen inte vill släppa taget utan vilar i handen hela dagarna.
Det ska inte behöva kännas som en börda att ta hand om ett barn. Och det gör det inte. Till stora delar av dagen.
Samvetet sitter och inspekterar minsta sak man gör. Otryggheten håller på att bygga bo och sinnet är ut och in.
Tröttheten har blivit det normala tillståndet. Likaså magknipet.
Vill bara ligga och snusa Barnet. Klappa. Viska fina saker. Hålla om och älska.
Sluta smitta henne med allt det där dåliga som läcker ut omedvetet. Det där stinkande som genomsyrar snart varenda levande cell i kroppen.